Valresultatet och opinionsundersökningarna

769ce62218e10f17a20c0a01ad31669f_XL

Valresultatet i USA sänder chockvågor över världen. Det som tolkades som en ganska klar seger för Clinton blev i själva verket en nagelbitare under valnatten där Trump utsågs som nästa president.

Hur ska valresultatet  tolkas? Det är fortfarande väldigt tidigt att dra alltför långtgående slutsatser, men vi kan konstatera att Clinton förlorade viktiga sk swingstates (dvs stater där valutgången var osäker) och oväntat tappade traditionella demokratiska fästen som Michigan och Wisconsin.

En första analys av de vallokalsundersökningarna visar att vit arbetarklass frustration med etablissemanget i Washington underskattats. Demokraterna har ignorerat dem och att avståndet till Washington är större än vad bedömarna förstått. De flesta opinionsundersökningarna, men inte alla, har visat på ett ganska stabilt övertag för Clinton de senaste halvåret. Det finns inte ett enda skäl till valutgången, utan det är flera skäl som samvarierar. Några skäl är enligt vallokalsundersökningarna:

  • Klyftan mellan stad och land, män och kvinnor, arbetare och tjänstemän, vita, svarta och latinos är större än vad mätningarna visat.
  • Clinton och Trump är två historiskt impopulära kandidater som inte tilltalade väljarna och dessutom var entusiasmen för valet var lägre än väntat.
  • Färre väljare röstade i år jämfört 56% jämfört med 58% 2012. Många väntade sig ett högre valdeltagande. Valdeltagandet är en faktor som gjorde att kandidaterna var svåra att mäta.
  • Många väljare som var osäkra och bestämde sig i valets slutskede att rösta på Trump.
  • Demokraterna förmådde inte att få tillräckligt många unga och kvinnor att rösta, något som sannolikt resulterade i valförlusten.
  • Trumps budskap med fokus kring att skapa jobb för arbetarklassen och stoppa frihandelsavtal tilltalade många fler väljare än vad analytikerna bedömt.
  • Oavsett valutgången är både republikaner och demokrater snarare rädda än oroade för motståndaren, vilket ytterligare bidrar till klyftan mellan väljargrupperna.
  • Väljarna ville ha en ledare som skapar förändring och som säger som det är. De är trötta på Washington som ”pratar utan att få något gjort” och på de stora företag som ”skor sig på vanliga människor”. Trump var ledaren som motsvarade detta.

När det gäller opinionsundersökningarna kan vi konstatera att oavsett metod pekade nio av de elva nationella mätningarna att Clinton skulle segra med tre till fem procentenheter. Det faktiska utfallet blev en knapp seger i antal röster för Clinton, trots det vann Trump alltså elektorsrösterna och därmed presidentämbetet. Två mätningar som avfärdats av flera experter som otillförlitliga hade Trump som segrare (USC/LA Times och IDB/TIPP). Trots reservationer kring att Trumps väljarbas var svår att analysera kan det konstateras att de flesta opinionsundersökare inte lyckades mäta den opinion som fanns just bland vit arbetarklass.

Undersökningsbranschen befinner sig i ett paradigmskifte och välrenommerade företag som Gallup och Pew Research förklarade tidigt att det var för svårt att mäta detta val med hänsyn till minskande svarsfrekvenser och behov av nya metoder och valde därför att inte genomföra några mätningar om kandidaternas opinionsläge i detta val. Många av de metoder som används av de flesta i branschen idag skapades för över 50 år sedan och det kanske är dags att revidera och utveckla dessa? Ingen ska tvivla på att det är branschens yttersta vilja att kunna göra bra och tillförlitliga mätningar. Det pågår intensiv metodutveckling både inom akademien och privata företag, där branschoranisationen AAPOR är drivande och ska presentera en rapport i maj nästa år.  Inom en snar framtid kommer det helt säkert att finnas nya och vidareutvecklade alternativ.

 

Prenumerera på Inizios nyhetsbrev