Väljarbarometer 16 november 2017

Moderaterna går kraftigt framåt i den Väljarbarometer som presenteras i Aftonbladet idag. Detta är andra mätningen sedan Ulf Kristersson valdes till ny partiledare söndagen den 1 oktober vid en extrastämma. Moderaterna ökar 4,4 procentenheter till 23,2% jämfört med mätningen i oktober. Sedan Anna Kinberg Batra meddelat att hon lämnade rollen som partiledare i september har partiet ökat med 6,7 procentenheter. I huvudsak är det väljare från Sverigedemokraterna och i andra hand från Centerpartiet som förklarar Moderaternas uppgång, men partiet tar väljare från alla håll.

Ett byte av partiledare brukar inte medföra några större opinionsförändringar på lite sikt och Aftonbladet/Inizios två mätningar i nära anslutning till Kristerssons tillträde kan tolkas som den förväntan som finns på en ny partiledare för partiet. Kristersson är fortfarande ny sin roll och ännu oprövad.

Sverigedemokraterna backar för fjärde mätningen i rad och får nu 15,4% av väljarstödet. Sedan juni har partiet backat 5,7 procentenheter och har inte haft så här lågt väljarstöd sedan februari 2015, dvs efter att Decemberöverenskommelsen slöts. Partiet som varit största parti bland manliga väljare är nu istället det tredje största partiet. SD tappar främst till Moderaterna.

Även Centerpartiet tappar något i denna mätning till 10,1% (-1,4) och sedan augusti har partiet tappat 2,8 procentenheter. Väljarna har i inledningsvis i någon utsträckning gått till Socialdemokraterna, men nu sker flödet till Moderaterna.

I övrigt är rörelserna små, både Kristdemokraterna och Liberalerna tappar 0,4 procentenhter. Kristdemokraterna når därmed 4%. Värre är det för Liberalerna som noterar det lägsta stödet under mandatperioden, 3,3%. Sedan juni har Liberalerna tappat väljare varje månad och sammanlagt rör det sig om 1,4 procentenheter. Jan Björklund har utmanats av Birgitta Olsson och vunnit den striden, men med anledning av det starka stöd Olsson har av vissa väljargrupper kan det vara en delförklaring att hon nu väljer att lämna politiken och att missnöjda väljare istället vänder Liberalerna ryggen. Ett annat skäl kan vara att Liberalernas kärnfrågor inte riktigt finns på agendan såsom t ex kärnkraften och EU. De sakpolitiska områden där Liberalerna profilerar sig är skola och utbildning där väljarna upplever att Socialdemokraterna har bäst politik och detsamma gäller försvarsfrågan där Socialdemokraterna med Peter Hultkvist uppskattas av väljarna. Liberalerna har därmed hamnat i skuggan bland andra partier som helt enkelt syns mer i debatten.

Socialdemokraterna noterade en uppgång i förra mätningen, som ser ut att ha varit tillfällig. I denna mätning backar s till 28,6% (-1,5). Vänsterpartiet ligger still och noterar 6,8% (0,2) och Miljöpartiet får i denna mätning 4,0% (0,8). Miljöpartiet har legat under 4-procentsspärren under i princip hela 2017, sedan februari 2017 har mp legat under spärren. Mp tar väljare från S.

Efter tre mätningar där de Rödgröna haft ett litet övertag i opinionen före Alliansen, är nu Alliansen det största blocket igen med 40,6% mot 39,4% för de Rödgröna, dvs 1,2 procentenheter.

I snitt uppger 8,3% av väljarkåren att de är osäkra vilket parti det skulle rösta på om det vore val idag.

Läs rapporten här: väljarbarometer nov 2017

Ta del av den historiska datan här: Väljarbarometer historik

Läs också Lena Mellins analys.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2265 intervjuer under perioden 8-13 november, 2017 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid.

Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin@inizio.se


Trump ett år efter presidentvalet

På årsdagen av presidentvalet i USA publicerar Aftonbladet en Inizio-undersökning om hur svenska folket ser på president Trump och om han gör ett bra eller dåligt jobb som president. Första undersökningen gjordes i samband med installationen den 20 januari.

Donald Trump är USAs president. På det hela taget, tycker du han gör ett bra eller dåligt jobb som president?*

*Den 20 januari installeras Donald Trump som USAs president. På det hela taget, tror du att han kommer att göra ett bra eller dåligt jobb som president?

Vi kan konstatera att de redan låga förväntningarna som fanns vid tillträdet har minskat vid mätningen i mars och ytterligare nu i samband med årsdagen av presidentvalet. I januari var det 64% som trodde han skulle göra ett mycket eller ganska dåligt jobb som president. En månad senare var det fler, 70% som tyckte att han gjorde ett ganska eller mycket dåligt jobb och nu är det 80% som tycker att han gör ett ganska eller mycket dåligt jobb som president. Var sjunde svensk tyckte i de två första mätningarna att han gjorde ett ganska eller mycket bra jobb och i denna mätning har denna andel halverats. Sina främsta supporters har Donald Trump bland Sverigedemokrater.

Skäl som anges till att han gör ett bra jobb är att ekonomin går bra, att han uppfyller sina vallöften och att han säger som det är.

”Han tar inte ut någon lön. Han är ju redan rik. Många svenska politiker borde ta efter det. Arbetslösheten går ner. Inga extrema skandaler. Hans dotter gör ett bra jobb så bra beslut att ha henne i sitt lag. Han är ärlig och säger/skriver kanske dumma saker ibland men hellre det än någon som knappt säger något av rädsla för att kränka någon. Man måste va tydlig men vad man tycker. Orkar inte med när folk svamlar. Många svenska politiker gör mig trött och less för att de aldrig svarar på frågor. De ger bara substanslösa haranger som inte ger svar på frågan. Konstigt att det är så svårt att säga ja eller nej. Jag föredrar lite grodor framför substanslöst pk-trams.”

”Han är smart, beslutsfattande och kanske viktigaste av allt icke rövslickare. (Ursäkta språkbruket, men hittade inget bättre ord)”

”Han vågar säga vad han tycker, talar klarspråk.”

”Han verkar få ner arbetslösheten och USA-börsen går uppåt. Det är fina tecken på att USA är på rätt köl igen.”

De som istället tycker att han gör ett dåligt jobb skräder inte orden och menar bl a att han inte tar sitt ämbete på allvar, att han är en säkerhetsrisk för världsfreden, att han är inkompetent och impulsiv

”Han har tydligen inte insett vad presidentämbetet innebär. Han riskerar världsfreden genom den upptrappade retoriken gentemot Nordkorea. Han attackerar sina tidigare anställda – och honom andra misshagliga personer – på tex Twitter, vilket är helt ovärdigt en president. Hans upprepade lögner i både stort och smått. Bara för att nu nämna något. Trump är en skam – inte bara för USA utan för hela Västvärlden.”

”Han är oborstad, obelevad och oberäknelig. Han verkar tro, att han driver ett företag. Så går det inte riktigt till i politiken.”

”Impulsstyrd, okunnig, självupptagen”

”Han beter sig som en pajas och har ingen trovärdighet som resident. Han framstår som okunnig både inom USA:s inrikespolitik och i kunskap om resten av världen. Han ger ett intryck av att driva presidentskapet som en programledare i något dockusåpaprogram om Vita Huset och inte att styra världens största supermakt. Hans medarbetare och ministrar avgår/får sparken på löpande band.Han tillsätter sina lika okunniga familjemedlemmar på viktiga poster. En modern ”Kejsarens nya kläder”. Kan ingen säga till honom att han är naken?”

 

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar 1058 intervjuer under perioden 3 – 5 november, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

 

 


Fler uppger att de blivit sexuellt trakasserade idag jämfört med förra året

Andelen svenskar som uppger att de utsatts för sexuella trakasserier har ökat under det senaste året visar en ny mätning från Aftonbladet/Inizio som publicerats idag. Drygt 2 av 5 svenskar har blivit utsatta för sexuella trakasserier, det är 15 % fler än i maj 2016 då den förra undersökningen i samma ämne gjordes.
Nästan 70% av alla kvinnor har blivit utsatta för sexuella trakasserier, en femtedel fler idag än förra året då mindre än hälften uppgav att dem blivit sexuellt trakasserade. Vi ser också en rejäl ökning för männen, från 8% i förra undersökningen till 17% idag som uppger att de blivit utsatta.

Har du någon gång utsatts för sexuella trakasserier?

36% av alla män som blivit utsatta för sexuella trakasserier har blivit utsatta några gånger eller fler, mer än dubbelt så många kvinnor uppger detsamma. De flesta uppger att de blivit sexuellt trakasserade på fest/i krogmiljö (63%), följt av i offentlig miljö utomhus och offentlig miljö inomhus t ex buss, tåg, station, sjukhus (37%). Det som sticker ut är andelen som idag säger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i skolan, en tredjedel jämfört med en fjärdedel i sista undersökningen.

Var har du blivit utsatt för sexuella trakasserier?

I de flesta fall är det en eller flera okända personer som har trakasserat (47%) vilket är en minskning på 10% jämfört med förra året (57%). Överlag ser man en ökning på att man blivit trakasserad av någon man känner, partner, ex-partner, kompis, kompisförälder eller släkting/familjemedlem. Bland kvinnor är det fortfarande 98% som svarar att det är en man som trakasserat dem. Idag uppger fler män att dem blivit sexuellt trakasserade av män, 32% jämför med 29%.

Om du tänker på senaste tillfället, vem trakasserade dig?

Allt färre uppger att dem pratar helst med någon de känner om det de upplevt och alltfler uppger att dem inte har behov av att prata om det dem blivit utsatta för med någon, 27% idag jämför med 22% förra året.

Vem eller vilka pratar du helst med om det du upplevt när det gäller sexuella trakasserier?

I frågan om man känner att man måste göra något för att undvika sexuella trakasserier idag så ser man att fler tänker på hur de kommunicerar. 6% fler uppger att de är noga med vad de säger som har med sex att göra, undviker att lägga upp något som kan uppfattas som utmanande eller provocerande på sociala plattformar och tänker på hur de kommunicerar på nätet generellt.

Känner du att du idag måste göra något för att undvika sexuella trakasserier?

Om undersökningen
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre som har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Undersökningen omfattar 1043 intervjuer under perioden 24 – 27 oktober, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

 

 


Väljarbarometer 12 oktober 2017

Moderaterna går framåt i den Väljarbarometer som presenteras i Aftonbladet idag. Ulf Kristersson valdes till ny partiledare söndagen den 1 oktober och undersökningen är i sin helhet genomförd efter partiets extrastämma. Moderaterna ökar 2,2 procentenheter till 18,7% jämfört med mätningen i september (16,5%), då Anna Kinberg Batra hade meddelat att hon lämnade rollen som partiledare. I huvudsak är det väljare från Sverigedemokraterna som förklarar Moderaternas uppgång.

Sverigedemokraterna backar 2,0 procentenheter till 17,9%, vilket innebär att Moderaterna återigen är näst största parti. Senast Moderaterna var näststörsta parti var vid årsskiftet 2016/2017, dvs i samband med att Anna Kinberg Batra aviserade att partiet skulle samarbeta med Sverigedemokraterna i riksdagen. Sverigedemokraternas ledning har under mätperioden bl a haft en uppmärksammad konflikt gällande sexuella trakasserier där riksdagsledamoten Hanna Wigh, som valt att lämna partiet.

Ett byte av partiledare brukar inte medföra några större opinionsförändringar på lite sikt och denna mätnings uppgång bör snarast tolkas som den förväntan som finns på en ny partiledare för partiet. Moderaternas kris som vi sett i det minskade stödet i väljarkåren och moderaternas ställning inom olika sakpolitiska områden är inte lösta. Kristersson har varit partiledare en dryg vecka och är ännu oprövad i sin roll.

Centern backar för andra mätningen i rad (-0,8) och noterar 11,5%. Centern tappar en del väljare över blockgränsen framförallt till Socialdemokraterna.

Liberalerna ligger för andra mätningen i rad under 4-procentsspärren på 3,7 (+0,1). Partiet fortsätter plågas av partiledarstriden där Birgitta Olsson som utmanat Jan Björklund meddelat att hon lämnar partiet. Detta har gjort många kvinnor besvikna och bland kommentarer i undersökningen är det flera väljare som uttryckt besvikelse över detta.

Kristdemokraterna ligger i princip still jämfört med förra mätningen i september, 4,4 (-0,3).

Socialdemokraterna ökar till 30,1% (+1,3) och har därmed ökat med 3,0 procentenheter sedan juni. Uppgången förklaras med ökat förtroende för statsminister Stefan Löfven, ökad tilltro till regeringen och kanske framförallt den starka svenska ekonomin som befästes i regeringens budget som presenterades den 13 september där stora satsningar presenterades som gagnar många väljargrupper. Socialdemokraterna har inte haft så stort stöd i väljaropinionen sedan februari 2015, då Decemberöverenskommelsen träffats.

Svårigheterna för regeringspartiet Miljöpartiet fortsätter. Partiet ligger även i denna mätning under 4-procentsspärren och noterar 3,2% (-0,3). Senast partiet hade över 4 procent var i januari 2017. Förtroendet är lågt för de båda språkrören och Centern upplevs ha bättre politik om profilfrågan kring Miljö och Klimat bland väljarna.

Skillnaden mellan blocken är i princip oförändrat. Både Alliansen (38,3 +1,2) och de Rödgröna (39,9 +1,1) vinner ökat stöd bland väljarna. De Rödgrönas övertag är 1,6 procentenheter (+0,1).

I snitt uppger 9,2% av väljarkåren att de är osäkra vilket parti det skulle rösta på om det vore val idag. De partier med störst andel osäkra väljare, dvs väljare som röstade på partiet i riksdagsvalet 2014, men som idag uppger att de inte vet vilket parti de skulle rösta på om det vore val idag är Liberalerna och Miljöpartiet.

Läs även Lena Mellins analys.

Läs rapporten här: väljarbarometer okt 2017

Ta del av tidsserien här: Väljarbarometer historik

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 5 794 intervjuer under perioden 3-9 oktober, 2017 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid.

Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin@inizio.se

 

 


Förtroendet för Postnord fortsätter minska

Förtroendet för Postnord har fortsatt att minska visar en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio. För ett år sedan, i oktober 2016 uppgav 23% av svenska folket att de har mycket eller ganska stort förtroende för Postnord. Idag har det halverats och därmed minskat till 10%. Omvänt är det 68% som säger att de har litet förtroende för företaget, vilket är en ökning med 20% jämfört med när frågan ställdes första gången för ett år sedan. Då var det 48% som hade ganska eller mycket litet förtroende.

Skärmavbild 2017-10-04 kl. 16.56.27

42%, uppger att det hänt att de blivit av med en försändelse en eller flera gånger. Det är en lika stor andel som i tidigare mätningar då 41% som har drabbats av att brev inte kommit fram.

Skärmavbild 2017-10-04 kl. 16.57.18

Till de som svarat att de drabbats av att försändelser inte kommit fram ställde vi frågan om de ville berätta vad de varit med om. Nedan några citat från respondenter:

”Brev från sjukvården med besökstid & provsvar. Har kommit 3 veckor efter tiden jag skulle varit där.   2 brev saknas fortfarande efter 2 månader.”
”Brev som hamnat i grannars brevlåda, grannars brev som hamnat i vår brevlåda.  Hade handlat en rosenbuske som skickades med postnord, den försvann på vägen någonstans, 3 veckor senare hittades den och levererades i ett mycket visset skick.  Försändelse med ejuice för 700kr försvann och återfanns aldrig.”
”Brev som kommit försent så att man inte har hunnit besvara/betala in eventuella fakturor och räkningar i tid etc.”
”Jag saknar flera brev och paket som inte kommit fram, det händer tyvärr då och då. Ett paket från utlandet som innehåll en födelsedagspresent kom aldrig fram i våras. Men det värsta var i april då min mamma avled, och jag beställde dödsfallsintyg från Skatteverket som behövdes för att hon ska kunna kremeras. Jag väntade några dagar men inget intyg kom så jag ringde och beställde ett nytt. Det kom fortfarande inte – jag fick ingen post alls på lite drygt två veckor – jag tänkte inte så mycket på att jag inte fick några andra brev (pga sorgen) men just de här breven väntade jag ju på. Nästan 2 1/2 veckor senare damp det ner en stor hög med brev, inklusive alla de intyg jag beställt från Skatteverket. Jag kontaktade PostNord, var förstås väldigt upprörd särskilt eftersom min döda mamma låg kvar på bårhuset i väntan på kremering och det kändes väldigt jobbigt – och krävde att de skulle ta reda på vad som hade hänt, varför jag inte fått min post.”
”Var med om en fruktansvärd grej. Var tillfälligt sjukskriven pga operation. Men sjukintyget skickades till en av mina grannar med samma efternamn som jag – som öppnade brevet med konfidentiell information! Därefter gick grannen med intyget till ytterligare en annan granne, som till slut förstod att intyget gällde mig. Jag är fortfarande kränkt och förbannad. Ringde Postnord men fick ingen kompensation.”

 

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre som är alliansväljare. Undersökningen omfattar 1095 intervjuer under perioden 25 – 27 september, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.


Centerväljarnas syn på Alliansen

Knappt var tredje Centerväljare (31%) tycker inte att det är viktigt att Alliansen går fram som ett regeringsalternativ i riksdagsvalet nästa höst. Bland samtliga Alliansväljare är det var femte (22%) som inte tycker det är viktigt.  Detta visar en undersökning som Inizio gjort på uppdrag av Aftonbladet med anledning av den pågående Centerstämman.  Merparten av Alliansväljarna uppger dock att det tycker det är viktigt. Bland samtliga tillfrågade tycker trefjärdedelar (75%) att det är  mycket eller ganska viktigt att Alliansen går fram tillsammans som ett regeringsalternativ. Bland C-väljare är andelen lägre, 66% tycker det är ganska eller mycket viktigt.
Vi frågade ”Stefan Löfven är Socialdemokraternas partiledare och Moderaternas valberedning har föreslagit att Ulf Kristersson blir nästa partiledare för Moderaterna. Vem av dessa vill du helst se som statsminister efter nästa val?” De flesta Alliansväljare, 70 procent, vill helst se Ulf Kristersson som nästa statsminister, 5% vill se Stefan Löfven och 25% är tveksamma. Bland C-väljare är andelen lägre. Där vill 52% se Kristersson, 11% Stefan Löfven och 37% är tveksamma. Liberala sympatisörer har samma syn på frågan som Centerväljare. Bland Moderater och Kristdemokrater finns en samsyn att vilja se Kristersson som nästa statsminister, i princip ingen av dessa vill se Löfven som statsminister efter nästa riksdagsval.
En hög andel tveksamma torde hänga samman med att Ulf Kristersson ännu inte är vald som partiledare för Moderaterna och därmed oprövad i rollen som statsministerkandidat.

 

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre som röstar på något av Allianspartierna. Undersökningen omfattar 1095 intervjuer under perioden 25 – 27 september, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.


Dålig koll på elleverantören

6 av 10 svenskar har dålig koll på elmarknaden, och en femtedel vet inte hur mycket de betalar för sin el. Det visar en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio.

Inizio ställde frågan, ”Skulle du säga att du har god kunskap om den svenska marknaden för hushållsel?”.  De flesta (62%) tycker inte att de har inte god kunskap, medan var tredje svensk (35%) upplever sig ha god kunskap om den svenska marknaden för hushållsel. 43%-50% av villaägare och de som bor i jordbruksfastighet säger att de har bra koll, 26%-35% av dem som bor i hyres-, bostadsrätt och i radhus anser detsamma.

Skärmklipp

Det senaste året är det 16% som uppger att de har bytt elhandelsleverantör och 78% har inte gjort det. 8% funderar på att byta elhandelsleverantör, 6% funderar på att byta elhandelsavtal, 73% funderar inte på att byta elhandelsleverantör eller elhandelsavtal.

De flesta svenskar (70%) vet vilken elhandelsleverantör de har. Bland de som bor i egen villa, radhus eller jordbruksfastighet är det över 70% som vet vilken elhandelsleverantör dem har. Kunskapen är lägre bland de som bor i hyres- och bostadsrätt (64%-67%).

Skärmklipp1

När det gäller om vilket elhandelsavtal man har uppger var femte (22%) att de inte vet vilken typ av abonnemang de har. Var tredje (34%) uppger att de har fast pris på sitt elhandelsavtal och 43% att de har rörligt pris. 79% vet exakt eller på ett ungefär hur mycket de betalar för elen varje månad, 15% vet inte det.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar 1928 intervjuer under perioden 12–18 september, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

Följande frågor ställdes:

Fråga 1

Hur bor du för närvarande?

Hyresrätt

Bostadsrätt

Egen villa

Radhus

Jordbruksfastighet

Annan bostadsform, vilken?

Fråga 2

Nu kommer några frågor om el.

Elräkningen är uppdelad i två delar, elnätskostnad och elhandelskostnad. En del företag samfakturerar och skickar då endast en faktura som innehåller båda delarna. I andra fall skickas två fakturor – en från elnätsföretaget och en från elhandelsleverantören.

I följande frågor tänker vi på den delen som avser elhandelsleverantören. Om du har fler bostäder, tänk på den bostaden du spenderar mest tid på.

Vet du vilken elhandelsleverantör du har?

Ja, vilken?

Nej

Tveksam, vet ej

Fråga 3

Vet du vilken typ av abonnemang du har på ditt elhandelsavtal? Är det fast pris eller rörligt pris?

Fast pris

Rörligt pris

Tveksam, vet ej

Fråga 4

Vet du hur mycket du betalar för elen varje månad? Notera att det gäller elhandelskostnaden. Om du får en faktura för både elnät och elhandeln, tänker vi på totala kostnaden.

Ja, vet exakt

Ja, på ett ungefär

Nej

Tveksam, vet ej

Fråga 5

Har du bytt elhandelsleverantör någon gång det senaste året?

Ja, har bytt

Nej, har inte bytt

Tveksam, vet ej

Fråga 6

Funderar du på att byta elhandelsleverantör eller elhandelsavtal i höst?

Ja, funderar på att byta elhandelsleverantör

Ja, funderar på att byta elhandelsavtal

Nej

Tveksam, vet ej

 

 


Nordea flyttar från Sverige

Under en längre tid har rykten florerat kring Nordeas eventuella flytt av sitt huvudkontor från Sverige. Anledningen till flytten sägs vara att regeringen planerat att höja de så kallade ‘resolutionsavgifterna’. Dessa är tänkta att skydda skattebetalarna om staten tvingas rycka in vid en ekonomisk kris. Men Nordea har kallat avgiften för en bankskatt och menar att höjningen skulle drabba bolaget hårt.

I takt med att ryktet realiserats har kritiska röster höjts mot flytten och flera storkunder har hotat med att lämna banken.

I ljuset av detta genomförde Inizio en undersökning på uppdrag av SvD om hur Nordeas svenska privatkunder ställde sig till flytten. Under fyra dagar i mitten av september ställdes tre frågor till ett stickprov om 1100 av Nordeas kunder. Hur ställer de sig till flyttplanerna? Kommer en eventuell flytt att påverka deras relation till banken och även om förtroendet för banken påverkas vid en flytt.

Resultaten är tydliga. Av de tillfrågade 1 100 Nordeakunderna uppger att 63 procent att flytten från Sverige är ett mycket, eller ganska dåligt förslag. Av dessa uppger 39 procent att de kommer att byta bank helt. Hela 64 procent uppger att de på ett eller annat sätt kommer att minska eller avsluta sina affärer i Nordea. Omräknat till befolkningen motsvarar detta 1,1 miljoner missnöjda kunder varav 434 000 uppger att de planerar att byta bank. Detta är beräknad på antalet Svenska kunder som själva uppger att Nordea är en av deras ‘huvudbanker’ (1 766 000).

Figur 1. Frågan ”Kommer en eventuell flytt påverka dig i din relation till Nordea eller inte?” ställd till de Nordeakunder som uppger att den eventuella flytten är ett dåligt förslag
nordea
Slutligen kan vi notera att förtroendet för banken blir ordentligt naggat i kanten. Av de 1100 Nordeakunderna uppger 56 procent att deras förtroende för banken påverkas negativt vid en eventuell flytt.

Om undersökningen
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Svenska Dagbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre som är Nordeakund. Undersökningen omfattar 1100 intervjuer under perioden 16–19 september 2017 och är genomförd som en webbundersökning.


Sakpolitiskt ägande

Inizio genomför regelbundet en undersökning om vilka partier som upplevs ha bäst politik för de frågor som är högst upp på väljarnas agenda. Idag presenteras läget ett år före valet i Aftonbladet.  Dessa är Skola&Utbildning, Jobb& Sysselsättning, Sjukvården, Äldreomsorgen, Miljö&Klimat, Flykting&Invandringsfrågor, Sveriges ekonomi, Sveriges Försvar och Lag&Ordning.

Hälften av partierna i riksdagen äger ingen av dessa sakfrågor. Det gäller Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Kristdemokraterna är varken bäst, näst bäst eller ens tredje bästa parti i någon fråga.

Socialdemokraterna äger flest sakfrågor, nämligen Försvar, Äldreomsorgen, Sjukvården och Skola & Utbildning. Moderaterna äger frågorna som rör Svensk Ekonomi och Sysselsättning & Jobb. Sverigedemokraterna anses ha bäst politik avseende Flykting & Invandring samt Lag & Ordning. Slutligen är det Centern som äger frågan om Miljö & Klimat.

Läs hela rapporten här: Sakpolitik Rapport September 2017

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är svenska allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 1167 intervjuer under perioden 19 augusti – 1 september 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.


Viktigaste politiska fråga september 2017

Sjukvården (38%) är den viktigaste politiska frågan för svenska folket idag, följt av Flykting & invandring (36%) och Lag & ordning (32%). Detta visar en undersökning av Inizio som publiceras i Aftonbladet idag, ett år före riksdagsvalet. Vid samma tidpunkt för tre år sedan var de tre viktigaste frågorna istället Utbildning & skola (36%), Sysselsättning & jobb (35%) följt av Sjukvård (27%). Frågan om Flykting & Invandring låg på femte plats (19%) och Lag & Ordning på tionde plats (9%). Lag % ordning började växa som ett prioriterat område hösten 2015 i samband med flyktingkrisen.

Skärmavbild 2017-09-09 kl. 08.02.04

Det skiljer sig mellan vilka frågor som män och kvinnor tycker är viktiga. Kvinnor och män har samma frågor som de tre viktigaste, men där frågan om sjukvård är mycket viktigare för kvinnor (46%) än för män (30%), män prioriterar Flykting & invandring och Lag & ordning i sin tur högre än kvinnor, men skillnaden är inte lika stor. Kvinnor prioriterar frågor som rör Skola & utbildning och Miljö & klimat högre, liksom äldreomsorg, jämställdhet och antirasism högre än män. Män tycker istället att frågor som rör försvaret, skatter och den egna ekonomin är viktigare än kvinnor. Boende i storstäder prioriterar frågor som Miljö & klimat och Bostäder högre än de som bor i mindre städer och på landsbygden där det är frågor som rör Sjukvård, Äldreomsorg och Den egna ekonomin som är viktigare än för andra.

Om man tittar på vilka frågor som olika partiers sympatisörer ser man hur olika grupperna prioriterar:

Moderaterna: Lag&Ordning (44%), Flykting&Invandring (42%), Sjukvård (26%) och Svensk Ekonomi (26%).

Liberalerna: Sjukvård (39%), Utbildning&Skola (38%), Lag&Ordning (30%) och Försvar (27%)

Centern: Sjukvård (33%), Utbildning&Skola (32%), Sysselsättning&Jobb (32%) och Miljö&Klimat (28%)

Kristdemokraterna: Flykting&Invandring (47%), Lag&Ordning (39%), Sjukvård (30%) och Utbildning&Skola (25%)

Socialdemokraterna: Sjukvård (49%), Utbildning&Skola (37%), Sysselsättning&Jobb (26%) och Miljö&Klimat (21%)

Vänsterpartiet: Sjukvård (40%), Vinster/Valfrihet i välfärd (36%), Utbildning&Skola (30%), Jämställdet (29%)

Miljöpartiet: Miljö (82%), Utbildning&Skola (40%), Jämställdhet (24%) och Sjukvård (23%)

Sverigedemokraterna: Flykting&Invandring (80%), Lag&Ordning (60%), Sjukvård (36%) och Äldreomsorg (19%)

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 3 291 intervjuer under perioden 11 augusti – 6 september 2017 och genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.