Väljarbarometer 10 januari 2018

Allianspartierna backar (-1,5) och de Rödgröna partierna går framåt (+1,9), vilket innebär att Alliansen fortsatt har ett övertag om än mindre än föregående månad (+1,7). Detta visar Aftonbladet/Inizios väljarbarometer för januari som presenteras idag.

Den 9 september 2018 är det val till riksdagen och idag är det alltså ganska precis åtta månader till valet. Jämförelser med föregående månad är inom parentes.

Tittar man närmare på Allianspartierna ser vi att moderaterna som gått uppåt i varje mätning under hösten nu noterar samma nivå som decembermätningen 23,7% (+-0), vilket är något över valresultatet (23,3%). Om man ser tillbaka till januari 2017 hade moderaterna 21,3%, just innan Anna Kinberg Batra aviserade att partiet skulle samtala med SD som ledde till att partiet bottnade på 16,0% innan hon tvingades avgå. Nu ser det alltså ut som partiet med ny partiledare planat ut uppgången under hösten. Moderaternas framgång har delvis skett på bekostnad av Centerpartiet. Sedan augusti har partiet tappat 3 procentenheter och får 9,9% (-0,2) i januari. I januari 2017 hade Centerpartiet 9,7% och partiet är alltså på något sätt tillbaka på samma position som för ett år sedan.

Kristdemokraterna balanserar på 4-procentspärren och får just 4% (-0,8) i denna mätning. För ett år sedan hade partiet 3,7% av väljarna, vilket är under valresultatet på 4,6%. Frågan är om Kristdemokraterna kan räkna med Moderata stödröster i kommande riksdagsval? Även för Liberalerna är läget fortsatt svårt och partiet har under hela hösten legat under spärren. I denna mätning når partiet 3,4% (-0,5), vilket är långt under valresultatet på 5,4% och även under väljarstödet i Väljarbarometern för januari 2017 då Liberalerna noterade 4,7%. Björklund har ifrågasatts vid flera tillfällen under mandatperioden och under senvåren aviserade Birgitta Olsson att hon utmanade Björklund, en kamp som hon förlorade och därmed valde att lämna politiken. Olsson som hade sina stödtrupper tycks ha tagit dessa med sig när hon nu lämnat. Dessutom ligger Liberalernas profilfrågor, skola och försvar, inte i väljarnas främsta fokus.

Sverigedemokraterna får 16,0% (+0,1), i årets inledande mätningar. För ett år sedan hade partiet 21,5% och var därmed näst största parti, vilket orsakade Anna Kinberg Batras utspel. Idag har partiet alltså backat 5,5 procentenheter och tappat väljare till Moderaterna. Partiet har också skakats av flera interna strider och den senaste månaden har de tre tidigare SD-ledamöterna Pavel Gamov, Hanna Wigh och Margareta Larsson meddelat att de startar en ny politisk grupp i riksdagen.

Socialdemokraterna ökar något till 28,3% (+0,8). För ett år sedan noterade partiet 25,8% och även om Socialdemokraterna var största parti, var avståndet till Sverigedemokraterna och Moderaterna inte särskilt stort. Idag är avståndet mellan de tre största partierna större. Vänsterpartiet har en bra inledning på året och ökar i denna mätning till 7,4% (+0,6). För ett år sedan fick Vänsterpartiet 6,9% av väljarstödet vilket var en ökning jämfört med valresultatet på 5,9%. Vänsterpartiet är det parti inom det Rödgröna blocket har haft bäst utväxling när det gäller väljarstödet. Miljöpartiet har det fortsatt motigt under 4-procentsspärren. I denna mätning får partiet 3,6% (+0,5). För ett år sedan noterade partiet 4,3%, vilket är ganska långt från valresultatet på 6,9%. Under mandatperioden har Miljöpartiet haft sitt lägsta uppmätta stöd på 2,5% och det högsta på 7,5% som partiet fick precis i inledningen av mandatperioden. Det har kostat partiet dyrt i form av väljarstöd att regera och dessutom har de båda språkrören det lägsta förtroendet av samtliga partiföreträdare.

Andelen osäkra väljare minskar till 6,5% (-1,0), vilket också är en minskning jämfört med ett år sedan, då 8,6% uppgav att de var osäkra vilket parti de skulle rösta på om det vore val idag. Feministiskt Initiativ får 1,3% (-0,4) i denna mätning och Övriga partier 2,3% (-0,3). För ett år sedan noterade Feministiskt Initiativ 1,0% och andelen Övriga partiet var 1,0%.

Läs också Lena Mellins analys.

Läs rapporten för Väljarbarometer här. väljarbarometer jan 2018

Ta del av väljarbarometerns historik här: Väljarbarometer historik

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizio opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2 268 intervjuer under perioden 3  – 8 januari, 2018 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid. Läs mer om hur vi tänker här.

Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin@inizio.se


Väljarbarometer 14 december 2017

Alliansen går framåt och de Rödgröna blocket backar i Aftonbladet/Inizios väljarbarometer för december som presenteras idag. Sammantaget innebär det att Alliansen får det största övertaget under mandatperioden, med 5,1 procentenhet. Senaste gången övertaget var i denna storleksordning var i december 2015, då övertaget var 5,0 procentenheter.

Den senaste månaden har präglats av #metoo i mediarapporteringen. Trots politikernas uttalanden och fördömanden tycks det inte ha givit något avtryck i opinionen. Däremot har flera i väljarbarometern denna gång kommenterat regeringens förslag som innebär att de ensamkommande flyktingbarn som sökte asyl före 24 november 2015 och som fått vänta minst 15 månader på Migrationsverkets beslut ska få stanna medan de går i skolan.

Rörelser för enskilda partier är relativt små, men sett över tid är förändringarna tydliga.

Moderaterna fortsätter framåt för fjärde månaden i rad. I december når partiet 23,7% (+0,5), vilket innebär en ökning med 7,7 procentenheter och i nivå med valresultatet 2014 som var 23,3%. M tar väljare i huvudsak från SD och C. Centerpartiet står helt still på 10,1% (+-0), men sedan augusti har partiet tappat 2,8 procentenheter, framförallt alltså till moderaterna. Liberalernas problem fortsätter, även om de i denna mätning ökar något till 3,9% (+0,6). Partiet har befunnit sig kring 4-procentsspärren stort sett hela mandatperioden och endast vid ett fåtal tillfällen nått över 5 procent. Kristdemokraterna har liknande utmaning kring 4 procentsspärren och når nu 4,8% (0,8). Sammantaget innebär detta att Allianspartierna tillsammans får 42,5% (1,9).

Socialdemokraterna tappar stöd till 27,5% (-1,1), vilket innebär 2,6 procentenheter sedan oktober. Även regeringskollegan Miljöpartiet tappar till 3,1% (-0,9) och kräftgången i opinionen fortsätter. Vänsterpartiet ligger däremot still på 6,8% (+-0). Sammantaget tappar de Rödgröna 2 procentenheter till 37,4% i denna mätning.

Sverigedemokraterna ökar något till 15,9% (0,5) och det kraftiga tappet till Moderaterna tycks ha avtagit i alla fall temporärt.

Övriga partier noterar 4,3%, varav Fi har 1,7%. Andelen osäkra väljare är 7,5%.

Läs också Lena Mellins analys här.

Ta del av Inizios väljarbarometer sedan valet här: Väljarbarometer historik

 

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizio opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2 143 intervjuer under perioden 6 december – 12 december, 2017 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid. Läs mer om hur vi tänker här.

Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin@inizio.se


Zlatan ska inte göra come back i landslaget

Aftonbladet/Inizio presenterar en färsk undersökning med anledning av att det svenska herrlandslaget nu är klart för fotbolls-VM i Ryssland 2018.

”Det blev nyligen klart att Sveriges herrlandslag kommer att spela i fotbolls-VM 2018. Vill du att Zlatan Ibrahimovic gör comeback i landslaget och spela för Sverige i VM 2018 eller inte?”

Fler tycker att Zlatan inte ska göra comeback och spela fotbolls-VM  (41%) än de som tycker att han ska spela (27%). 32% är tveksamma eller vet inte om de tycker att Zlatan ska spela. Bland män, de som är under 29 år och de som är sportintresserade är det en majoritet som är emot att Zlatan gör en comeback. Läs artikeln här.
”Vilket förtroende har du för herrlandslagets förbundskapten Janne Andersson?”
En klart majoritet av svenska folket uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för förbundskaptenen Janne Andersson. Bland män är det ännu fler, 79% som svarar att de har stort förtroende och bland de som säger sig vara mycket sportintresserade är det hela 96% som har förtroende för honom. Läs artikeln här.
Om undersökningen
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar 1086 intervjuer under perioden 15 – 18 november, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.


Väljarbarometer 16 november 2017

Moderaterna går kraftigt framåt i den Väljarbarometer som presenteras i Aftonbladet idag. Detta är andra mätningen sedan Ulf Kristersson valdes till ny partiledare söndagen den 1 oktober vid en extrastämma. Moderaterna ökar 4,4 procentenheter till 23,2% jämfört med mätningen i oktober. Sedan Anna Kinberg Batra meddelat att hon lämnade rollen som partiledare i september har partiet ökat med 6,7 procentenheter. I huvudsak är det väljare från Sverigedemokraterna och i andra hand från Centerpartiet som förklarar Moderaternas uppgång, men partiet tar väljare från alla håll.

Ett byte av partiledare brukar inte medföra några större opinionsförändringar på lite sikt och Aftonbladet/Inizios två mätningar i nära anslutning till Kristerssons tillträde kan tolkas som den förväntan som finns på en ny partiledare för partiet. Kristersson är fortfarande ny sin roll och ännu oprövad.

Sverigedemokraterna backar för fjärde mätningen i rad och får nu 15,4% av väljarstödet. Sedan juni har partiet backat 5,7 procentenheter och har inte haft så här lågt väljarstöd sedan februari 2015, dvs efter att Decemberöverenskommelsen slöts. Partiet som varit största parti bland manliga väljare är nu istället det tredje största partiet. SD tappar främst till Moderaterna.

Även Centerpartiet tappar något i denna mätning till 10,1% (-1,4) och sedan augusti har partiet tappat 2,8 procentenheter. Väljarna har i inledningsvis i någon utsträckning gått till Socialdemokraterna, men nu sker flödet till Moderaterna.

I övrigt är rörelserna små, både Kristdemokraterna och Liberalerna tappar 0,4 procentenhter. Kristdemokraterna når därmed 4%. Värre är det för Liberalerna som noterar det lägsta stödet under mandatperioden, 3,3%. Sedan juni har Liberalerna tappat väljare varje månad och sammanlagt rör det sig om 1,4 procentenheter. Jan Björklund har utmanats av Birgitta Olsson och vunnit den striden, men med anledning av det starka stöd Olsson har av vissa väljargrupper kan det vara en delförklaring att hon nu väljer att lämna politiken och att missnöjda väljare istället vänder Liberalerna ryggen. Ett annat skäl kan vara att Liberalernas kärnfrågor inte riktigt finns på agendan såsom t ex kärnkraften och EU. De sakpolitiska områden där Liberalerna profilerar sig är skola och utbildning där väljarna upplever att Socialdemokraterna har bäst politik och detsamma gäller försvarsfrågan där Socialdemokraterna med Peter Hultkvist uppskattas av väljarna. Liberalerna har därmed hamnat i skuggan bland andra partier som helt enkelt syns mer i debatten.

Socialdemokraterna noterade en uppgång i förra mätningen, som ser ut att ha varit tillfällig. I denna mätning backar s till 28,6% (-1,5). Vänsterpartiet ligger still och noterar 6,8% (0,2) och Miljöpartiet får i denna mätning 4,0% (0,8). Miljöpartiet har legat under 4-procentsspärren under i princip hela 2017, sedan februari 2017 har mp legat under spärren. Mp tar väljare från S.

Efter tre mätningar där de Rödgröna haft ett litet övertag i opinionen före Alliansen, är nu Alliansen det största blocket igen med 40,6% mot 39,4% för de Rödgröna, dvs 1,2 procentenheter.

I snitt uppger 8,3% av väljarkåren att de är osäkra vilket parti det skulle rösta på om det vore val idag.

Läs rapporten här: väljarbarometer nov 2017

Ta del av den historiska datan här: Väljarbarometer historik

Läs också Lena Mellins analys.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2265 intervjuer under perioden 8-13 november, 2017 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid.

Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin@inizio.se


Trump ett år efter presidentvalet

På årsdagen av presidentvalet i USA publicerar Aftonbladet en Inizio-undersökning om hur svenska folket ser på president Trump och om han gör ett bra eller dåligt jobb som president. Första undersökningen gjordes i samband med installationen den 20 januari.

Donald Trump är USAs president. På det hela taget, tycker du han gör ett bra eller dåligt jobb som president?*

*Den 20 januari installeras Donald Trump som USAs president. På det hela taget, tror du att han kommer att göra ett bra eller dåligt jobb som president?

Vi kan konstatera att de redan låga förväntningarna som fanns vid tillträdet har minskat vid mätningen i mars och ytterligare nu i samband med årsdagen av presidentvalet. I januari var det 64% som trodde han skulle göra ett mycket eller ganska dåligt jobb som president. En månad senare var det fler, 70% som tyckte att han gjorde ett ganska eller mycket dåligt jobb och nu är det 80% som tycker att han gör ett ganska eller mycket dåligt jobb som president. Var sjunde svensk tyckte i de två första mätningarna att han gjorde ett ganska eller mycket bra jobb och i denna mätning har denna andel halverats. Sina främsta supporters har Donald Trump bland Sverigedemokrater.

Skäl som anges till att han gör ett bra jobb är att ekonomin går bra, att han uppfyller sina vallöften och att han säger som det är.

”Han tar inte ut någon lön. Han är ju redan rik. Många svenska politiker borde ta efter det. Arbetslösheten går ner. Inga extrema skandaler. Hans dotter gör ett bra jobb så bra beslut att ha henne i sitt lag. Han är ärlig och säger/skriver kanske dumma saker ibland men hellre det än någon som knappt säger något av rädsla för att kränka någon. Man måste va tydlig men vad man tycker. Orkar inte med när folk svamlar. Många svenska politiker gör mig trött och less för att de aldrig svarar på frågor. De ger bara substanslösa haranger som inte ger svar på frågan. Konstigt att det är så svårt att säga ja eller nej. Jag föredrar lite grodor framför substanslöst pk-trams.”

”Han är smart, beslutsfattande och kanske viktigaste av allt icke rövslickare. (Ursäkta språkbruket, men hittade inget bättre ord)”

”Han vågar säga vad han tycker, talar klarspråk.”

”Han verkar få ner arbetslösheten och USA-börsen går uppåt. Det är fina tecken på att USA är på rätt köl igen.”

De som istället tycker att han gör ett dåligt jobb skräder inte orden och menar bl a att han inte tar sitt ämbete på allvar, att han är en säkerhetsrisk för världsfreden, att han är inkompetent och impulsiv

”Han har tydligen inte insett vad presidentämbetet innebär. Han riskerar världsfreden genom den upptrappade retoriken gentemot Nordkorea. Han attackerar sina tidigare anställda – och honom andra misshagliga personer – på tex Twitter, vilket är helt ovärdigt en president. Hans upprepade lögner i både stort och smått. Bara för att nu nämna något. Trump är en skam – inte bara för USA utan för hela Västvärlden.”

”Han är oborstad, obelevad och oberäknelig. Han verkar tro, att han driver ett företag. Så går det inte riktigt till i politiken.”

”Impulsstyrd, okunnig, självupptagen”

”Han beter sig som en pajas och har ingen trovärdighet som resident. Han framstår som okunnig både inom USA:s inrikespolitik och i kunskap om resten av världen. Han ger ett intryck av att driva presidentskapet som en programledare i något dockusåpaprogram om Vita Huset och inte att styra världens största supermakt. Hans medarbetare och ministrar avgår/får sparken på löpande band.Han tillsätter sina lika okunniga familjemedlemmar på viktiga poster. En modern ”Kejsarens nya kläder”. Kan ingen säga till honom att han är naken?”

 

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar 1058 intervjuer under perioden 3 – 5 november, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

 

 


Fler uppger att de blivit sexuellt trakasserade idag jämfört med förra året

Andelen svenskar som uppger att de utsatts för sexuella trakasserier har ökat under det senaste året visar en ny mätning från Aftonbladet/Inizio som publicerats idag. Drygt 2 av 5 svenskar har blivit utsatta för sexuella trakasserier, det är 15 % fler än i maj 2016 då den förra undersökningen i samma ämne gjordes.
Nästan 70% av alla kvinnor har blivit utsatta för sexuella trakasserier, en femtedel fler idag än förra året då mindre än hälften uppgav att dem blivit sexuellt trakasserade. Vi ser också en rejäl ökning för männen, från 8% i förra undersökningen till 17% idag som uppger att de blivit utsatta.

Har du någon gång utsatts för sexuella trakasserier?

36% av alla män som blivit utsatta för sexuella trakasserier har blivit utsatta några gånger eller fler, mer än dubbelt så många kvinnor uppger detsamma. De flesta uppger att de blivit sexuellt trakasserade på fest/i krogmiljö (63%), följt av i offentlig miljö utomhus och offentlig miljö inomhus t ex buss, tåg, station, sjukhus (37%). Det som sticker ut är andelen som idag säger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i skolan, en tredjedel jämfört med en fjärdedel i sista undersökningen.

Var har du blivit utsatt för sexuella trakasserier?

I de flesta fall är det en eller flera okända personer som har trakasserat (47%) vilket är en minskning på 10% jämfört med förra året (57%). Överlag ser man en ökning på att man blivit trakasserad av någon man känner, partner, ex-partner, kompis, kompisförälder eller släkting/familjemedlem. Bland kvinnor är det fortfarande 98% som svarar att det är en man som trakasserat dem. Idag uppger fler män att dem blivit sexuellt trakasserade av män, 32% jämför med 29%.

Om du tänker på senaste tillfället, vem trakasserade dig?

Allt färre uppger att dem pratar helst med någon de känner om det de upplevt och alltfler uppger att dem inte har behov av att prata om det dem blivit utsatta för med någon, 27% idag jämför med 22% förra året.

Vem eller vilka pratar du helst med om det du upplevt när det gäller sexuella trakasserier?

I frågan om man känner att man måste göra något för att undvika sexuella trakasserier idag så ser man att fler tänker på hur de kommunicerar. 6% fler uppger att de är noga med vad de säger som har med sex att göra, undviker att lägga upp något som kan uppfattas som utmanande eller provocerande på sociala plattformar och tänker på hur de kommunicerar på nätet generellt.

Känner du att du idag måste göra något för att undvika sexuella trakasserier?

Om undersökningen
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre som har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Undersökningen omfattar 1043 intervjuer under perioden 24 – 27 oktober, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

 

 


Väljarbarometer 12 oktober 2017

Moderaterna går framåt i den Väljarbarometer som presenteras i Aftonbladet idag. Ulf Kristersson valdes till ny partiledare söndagen den 1 oktober och undersökningen är i sin helhet genomförd efter partiets extrastämma. Moderaterna ökar 2,2 procentenheter till 18,7% jämfört med mätningen i september (16,5%), då Anna Kinberg Batra hade meddelat att hon lämnade rollen som partiledare. I huvudsak är det väljare från Sverigedemokraterna som förklarar Moderaternas uppgång.

Sverigedemokraterna backar 2,0 procentenheter till 17,9%, vilket innebär att Moderaterna återigen är näst största parti. Senast Moderaterna var näststörsta parti var vid årsskiftet 2016/2017, dvs i samband med att Anna Kinberg Batra aviserade att partiet skulle samarbeta med Sverigedemokraterna i riksdagen. Sverigedemokraternas ledning har under mätperioden bl a haft en uppmärksammad konflikt gällande sexuella trakasserier där riksdagsledamoten Hanna Wigh, som valt att lämna partiet.

Ett byte av partiledare brukar inte medföra några större opinionsförändringar på lite sikt och denna mätnings uppgång bör snarast tolkas som den förväntan som finns på en ny partiledare för partiet. Moderaternas kris som vi sett i det minskade stödet i väljarkåren och moderaternas ställning inom olika sakpolitiska områden är inte lösta. Kristersson har varit partiledare en dryg vecka och är ännu oprövad i sin roll.

Centern backar för andra mätningen i rad (-0,8) och noterar 11,5%. Centern tappar en del väljare över blockgränsen framförallt till Socialdemokraterna.

Liberalerna ligger för andra mätningen i rad under 4-procentsspärren på 3,7 (+0,1). Partiet fortsätter plågas av partiledarstriden där Birgitta Olsson som utmanat Jan Björklund meddelat att hon lämnar partiet. Detta har gjort många kvinnor besvikna och bland kommentarer i undersökningen är det flera väljare som uttryckt besvikelse över detta.

Kristdemokraterna ligger i princip still jämfört med förra mätningen i september, 4,4 (-0,3).

Socialdemokraterna ökar till 30,1% (+1,3) och har därmed ökat med 3,0 procentenheter sedan juni. Uppgången förklaras med ökat förtroende för statsminister Stefan Löfven, ökad tilltro till regeringen och kanske framförallt den starka svenska ekonomin som befästes i regeringens budget som presenterades den 13 september där stora satsningar presenterades som gagnar många väljargrupper. Socialdemokraterna har inte haft så stort stöd i väljaropinionen sedan februari 2015, då Decemberöverenskommelsen träffats.

Svårigheterna för regeringspartiet Miljöpartiet fortsätter. Partiet ligger även i denna mätning under 4-procentsspärren och noterar 3,2% (-0,3). Senast partiet hade över 4 procent var i januari 2017. Förtroendet är lågt för de båda språkrören och Centern upplevs ha bättre politik om profilfrågan kring Miljö och Klimat bland väljarna.

Skillnaden mellan blocken är i princip oförändrat. Både Alliansen (38,3 +1,2) och de Rödgröna (39,9 +1,1) vinner ökat stöd bland väljarna. De Rödgrönas övertag är 1,6 procentenheter (+0,1).

I snitt uppger 9,2% av väljarkåren att de är osäkra vilket parti det skulle rösta på om det vore val idag. De partier med störst andel osäkra väljare, dvs väljare som röstade på partiet i riksdagsvalet 2014, men som idag uppger att de inte vet vilket parti de skulle rösta på om det vore val idag är Liberalerna och Miljöpartiet.

Läs även Lena Mellins analys.

Läs rapporten här: väljarbarometer okt 2017

Ta del av tidsserien här: Väljarbarometer historik

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 5 794 intervjuer under perioden 3-9 oktober, 2017 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid.

Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin@inizio.se

 

 


Förtroendet för Postnord fortsätter minska

Förtroendet för Postnord har fortsatt att minska visar en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio. För ett år sedan, i oktober 2016 uppgav 23% av svenska folket att de har mycket eller ganska stort förtroende för Postnord. Idag har det halverats och därmed minskat till 10%. Omvänt är det 68% som säger att de har litet förtroende för företaget, vilket är en ökning med 20% jämfört med när frågan ställdes första gången för ett år sedan. Då var det 48% som hade ganska eller mycket litet förtroende.

Skärmavbild 2017-10-04 kl. 16.56.27

42%, uppger att det hänt att de blivit av med en försändelse en eller flera gånger. Det är en lika stor andel som i tidigare mätningar då 41% som har drabbats av att brev inte kommit fram.

Skärmavbild 2017-10-04 kl. 16.57.18

Till de som svarat att de drabbats av att försändelser inte kommit fram ställde vi frågan om de ville berätta vad de varit med om. Nedan några citat från respondenter:

”Brev från sjukvården med besökstid & provsvar. Har kommit 3 veckor efter tiden jag skulle varit där.   2 brev saknas fortfarande efter 2 månader.”
”Brev som hamnat i grannars brevlåda, grannars brev som hamnat i vår brevlåda.  Hade handlat en rosenbuske som skickades med postnord, den försvann på vägen någonstans, 3 veckor senare hittades den och levererades i ett mycket visset skick.  Försändelse med ejuice för 700kr försvann och återfanns aldrig.”
”Brev som kommit försent så att man inte har hunnit besvara/betala in eventuella fakturor och räkningar i tid etc.”
”Jag saknar flera brev och paket som inte kommit fram, det händer tyvärr då och då. Ett paket från utlandet som innehåll en födelsedagspresent kom aldrig fram i våras. Men det värsta var i april då min mamma avled, och jag beställde dödsfallsintyg från Skatteverket som behövdes för att hon ska kunna kremeras. Jag väntade några dagar men inget intyg kom så jag ringde och beställde ett nytt. Det kom fortfarande inte – jag fick ingen post alls på lite drygt två veckor – jag tänkte inte så mycket på att jag inte fick några andra brev (pga sorgen) men just de här breven väntade jag ju på. Nästan 2 1/2 veckor senare damp det ner en stor hög med brev, inklusive alla de intyg jag beställt från Skatteverket. Jag kontaktade PostNord, var förstås väldigt upprörd särskilt eftersom min döda mamma låg kvar på bårhuset i väntan på kremering och det kändes väldigt jobbigt – och krävde att de skulle ta reda på vad som hade hänt, varför jag inte fått min post.”
”Var med om en fruktansvärd grej. Var tillfälligt sjukskriven pga operation. Men sjukintyget skickades till en av mina grannar med samma efternamn som jag – som öppnade brevet med konfidentiell information! Därefter gick grannen med intyget till ytterligare en annan granne, som till slut förstod att intyget gällde mig. Jag är fortfarande kränkt och förbannad. Ringde Postnord men fick ingen kompensation.”

 

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre som är alliansväljare. Undersökningen omfattar 1095 intervjuer under perioden 25 – 27 september, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.


Centerväljarnas syn på Alliansen

Knappt var tredje Centerväljare (31%) tycker inte att det är viktigt att Alliansen går fram som ett regeringsalternativ i riksdagsvalet nästa höst. Bland samtliga Alliansväljare är det var femte (22%) som inte tycker det är viktigt.  Detta visar en undersökning som Inizio gjort på uppdrag av Aftonbladet med anledning av den pågående Centerstämman.  Merparten av Alliansväljarna uppger dock att det tycker det är viktigt. Bland samtliga tillfrågade tycker trefjärdedelar (75%) att det är  mycket eller ganska viktigt att Alliansen går fram tillsammans som ett regeringsalternativ. Bland C-väljare är andelen lägre, 66% tycker det är ganska eller mycket viktigt.
Vi frågade ”Stefan Löfven är Socialdemokraternas partiledare och Moderaternas valberedning har föreslagit att Ulf Kristersson blir nästa partiledare för Moderaterna. Vem av dessa vill du helst se som statsminister efter nästa val?” De flesta Alliansväljare, 70 procent, vill helst se Ulf Kristersson som nästa statsminister, 5% vill se Stefan Löfven och 25% är tveksamma. Bland C-väljare är andelen lägre. Där vill 52% se Kristersson, 11% Stefan Löfven och 37% är tveksamma. Liberala sympatisörer har samma syn på frågan som Centerväljare. Bland Moderater och Kristdemokrater finns en samsyn att vilja se Kristersson som nästa statsminister, i princip ingen av dessa vill se Löfven som statsminister efter nästa riksdagsval.
En hög andel tveksamma torde hänga samman med att Ulf Kristersson ännu inte är vald som partiledare för Moderaterna och därmed oprövad i rollen som statsministerkandidat.

 

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre som röstar på något av Allianspartierna. Undersökningen omfattar 1095 intervjuer under perioden 25 – 27 september, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.


Dålig koll på elleverantören

6 av 10 svenskar har dålig koll på elmarknaden, och en femtedel vet inte hur mycket de betalar för sin el. Det visar en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio.

Inizio ställde frågan, ”Skulle du säga att du har god kunskap om den svenska marknaden för hushållsel?”.  De flesta (62%) tycker inte att de har inte god kunskap, medan var tredje svensk (35%) upplever sig ha god kunskap om den svenska marknaden för hushållsel. 43%-50% av villaägare och de som bor i jordbruksfastighet säger att de har bra koll, 26%-35% av dem som bor i hyres-, bostadsrätt och i radhus anser detsamma.

Skärmklipp

Det senaste året är det 16% som uppger att de har bytt elhandelsleverantör och 78% har inte gjort det. 8% funderar på att byta elhandelsleverantör, 6% funderar på att byta elhandelsavtal, 73% funderar inte på att byta elhandelsleverantör eller elhandelsavtal.

De flesta svenskar (70%) vet vilken elhandelsleverantör de har. Bland de som bor i egen villa, radhus eller jordbruksfastighet är det över 70% som vet vilken elhandelsleverantör dem har. Kunskapen är lägre bland de som bor i hyres- och bostadsrätt (64%-67%).

Skärmklipp1

När det gäller om vilket elhandelsavtal man har uppger var femte (22%) att de inte vet vilken typ av abonnemang de har. Var tredje (34%) uppger att de har fast pris på sitt elhandelsavtal och 43% att de har rörligt pris. 79% vet exakt eller på ett ungefär hur mycket de betalar för elen varje månad, 15% vet inte det.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar 1928 intervjuer under perioden 12–18 september, 2017 och är genomförd som en webbundersökning.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

Följande frågor ställdes:

Fråga 1

Hur bor du för närvarande?

Hyresrätt

Bostadsrätt

Egen villa

Radhus

Jordbruksfastighet

Annan bostadsform, vilken?

Fråga 2

Nu kommer några frågor om el.

Elräkningen är uppdelad i två delar, elnätskostnad och elhandelskostnad. En del företag samfakturerar och skickar då endast en faktura som innehåller båda delarna. I andra fall skickas två fakturor – en från elnätsföretaget och en från elhandelsleverantören.

I följande frågor tänker vi på den delen som avser elhandelsleverantören. Om du har fler bostäder, tänk på den bostaden du spenderar mest tid på.

Vet du vilken elhandelsleverantör du har?

Ja, vilken?

Nej

Tveksam, vet ej

Fråga 3

Vet du vilken typ av abonnemang du har på ditt elhandelsavtal? Är det fast pris eller rörligt pris?

Fast pris

Rörligt pris

Tveksam, vet ej

Fråga 4

Vet du hur mycket du betalar för elen varje månad? Notera att det gäller elhandelskostnaden. Om du får en faktura för både elnät och elhandeln, tänker vi på totala kostnaden.

Ja, vet exakt

Ja, på ett ungefär

Nej

Tveksam, vet ej

Fråga 5

Har du bytt elhandelsleverantör någon gång det senaste året?

Ja, har bytt

Nej, har inte bytt

Tveksam, vet ej

Fråga 6

Funderar du på att byta elhandelsleverantör eller elhandelsavtal i höst?

Ja, funderar på att byta elhandelsleverantör

Ja, funderar på att byta elhandelsavtal

Nej

Tveksam, vet ej